Zum Inhalt springen

Nei-Sialun

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Neuseeland)
Tekst üüb Öömrang
Tekst üüb Fering
New Zealand (ingelsk)
Aotearoa (maori)
Nei-Sialun
Flagge Neuseelands
Flagge Neuseelands
Wappen Neuseelands
Wappen Neuseelands
Flag Woopen
Amtelk spriak Ingelsk, Maori, Nei-Sialuns Tiakenspriak
Hoodstääd Wellington
Stoot (skak) Konstitutsionel monarchii
Regiarang (skak) Parlamentaarisk demokratii
Stoot baas Könang Kaarl III.∗∗
Regiarang baas Premjeeminister Christopher Luxon
Grate 269.652 (74.) km²
Iinwenern 5.100.000 (2020)
Iinwenern per km² 19 (171.) Iinw./km²
BIP
  • Totaal (nominaal)
  • Total (PPP)
  • BIP/Einw. (nominaal)
  • BIP/Einw. (PPP)
2011[1]
  • $ 161,8 Milliarden (56.]])
  • $ 122,1 Milliarden (64.]])
  • $ 36.648 (23.]])
  • $ 27.668 (33.]])
HDI 0.908[2] (5.]])
Münt Nei-Sialun Dooler (1 $ = 100 ¢)
Grünjlaanj 6. Febrewoore 1840 (Ferdrach faan Waitangi)
Suwereniteet 26. September 1907 (Dominion), 25. Nofember 1947 (Statuut faan Westminster)
Natsionaalhümne God Defend New Zealand, God Save the Queen
Natsionaalfeierdai Waitangi Day (6. Febrewoore)
Tidjsoon UTC+12 (NZST)
UTC+13 (NZDT somertidj Oktuuber - Maarts)
Autokääntiaken NZ
TLD .nz
Tilefoonföörwool +64
de facto, de jure bluas New Zealand
∗∗ fertreeden faan generaalguwernöör Jerry Mateparae
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien


Nei-Sialun (ingelsk New Zealand, maori: Aotearoa) as en lun uun a Süüd-Pasiifik. Diar hiar tau grat eilunen: Nuurd- an Süüd-Eilun, Stewart Eilun, a Chatham Eilunen, an flook letjer eilunen tu. Uun't waasten leit Austraalien, uun't nuurden lei Nei-Kaledoonien, Tonga an Fidschi an uun't süüden Antarktikaa.

Dön tjiin gratst steeden uun Nei-Sialun san:

#Steedüüb MaoriLidj (2022)[3]
1AucklandTāmaki-makau-rau[4]1.440.300
2ChristchurchŌtautahi377.900
3WellingtonTe Whanga-nui-a-Tara[5]212.000
4HamiltonKirikiriroa179.900
5TaurangaTauranga158.300
6Lower HuttAwakairangi111.500
7DunedinŌtepoti102.400
8Palmerston NorthTe Papa-i-oea[6]81.200
9NapierAhuiri66.800
10PoriruaPorirua60.200
Regiuunen faan Nei-Sialun
Regiuunen faan Nei-Sialun

Regiuunen faan Nei-Sialun

Numer uun a koordRegiuunFerwaltangFerwaltangssteedGrate [km²][7]IinwenernIinwenern/km²
1NorthlandNorthland Regional CouncilWhangarei13.941157.40011,3
2AucklandAuckland Council[UA 1]Auckland4.8941.438.600298,7
3WaikatoWaikato Regional CouncilHamilton25.598409.30016,0
4Bay of PlentyBay of Plenty Regional CouncilWhakatane12.447275.10022,1
5GisborneGisborne District Council[UA 1]Gisborne8.35146.6005,6
6Hawke's BayHawke's Bay Regional CouncilNapier14.164154.80010,9
7TaranakiTaranaki Regional CouncilStratford7.273109.10015,0
8Manawatuu-WanganuiHorizons Regional CouncilPalmerston North22.215231.50010,4
9WellingtonWellington Regional CouncilWellington8.124483.30059,5
10MarlboroughMarlborough District Council[UA 1]Blenheim12.48445.3003,6
11NelsonNelson City Council[UA 1]Nelson44545.500102,2
12TasmanTasman District Council[UA 1]Richmond9.78647.3004,8
13West CoastWest Coast Regional CouncilGreymouth23.33632.7001,4
14CanterburyEnvironment CanterburyChristchurch45.346565.70012,5
15OtagoOtago Regional CouncilDunedin31.990207.4006,5
16SouthlandSouthland Regional CouncilInvercargill34.34794.2002,7
Nei-SialunWellington274.7414.367.80015,9
  1. 1 2 3 4 5 Unitary authority

Uk a Chatham Eilunen widj bütjen uun a Süüd-Pasiifik hiar mä tu Nei-Sialun.

Twesken 1250 an 1350 kaam Polyneesiern tu't lun. En holuns forsker, Abel Tasman wurd 1642 de iarst europeer, at lun tu beschüken. 1840 wurd at lun en britisk kolonii. 1907 wurd det en autonoom dominion uun det britisk rik. 1947 wurd at lun tutool suwereen.

Nei-Sialun as sant 1931 lasmoot faan det Commonwealth of Nations.

Luke uk diar

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Commons Wikimedia Commons hää bilen of filmer tu: Nei-Sialun 
Wikiatlas Wikimedia Atlas: Nei-Sialun – Geograafisk an histoorisk koorden

Ferwisang efter bütjen

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
  1. World Economic Outlook Database, April 2012 faan a Internatsjunaal Müntfonds
  2. New Zealand. Country profile of human development indicators. United Nations Development Programme, 13. Janewoore 2011, ufrepen de 24. Mei 2011 (ingelsk).
  3. New Zealand: Major Urban Areas, citypopulation.de
  4. Uk Ākarana.
  5. Uk Pōneke.
  6. Uk Pamutana.
  7. Housing indicators. (Excel Spreadsheet) Living density. Statistics New Zealand, 27. Oktuuber 2002, ufrepen de 28. Mei 2011 (ingelsk, grate: 50,5 kB).
-40.843611111111172.48305555556